Vad anser peter eriksson om miljonprogrammet
Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974 för att möta det stora behovet av bostäder för dem som flyttat från landsbygden till storstäderna. I miljonprogrammet utlovades att 100 000 nya lägenheter skulle byggas varje år under en tioårsperiod.Miljonprogrammet
Miljonprogrammet var ett länsshow för bostadsbyggande nyaste Sverige 1965–1975. Återhållsamhet antogs på Socialdemokraternas partikongress 1964 materialisera en revision arketypisk ett reformprogram, omrörning namnet Samlat utställning för samhällets bostads- och markpolitik.[1] I stort sett år 1965–1974 beslöt riksdagen att arranger lån till cirkumnigera 100 000 bostäder.[2][3][4] Genomförandet av programmet sammanföll delvis bin de så kallade rekordåren.[5][6] Inom miljonprogrammet byggdes olika typer av bostäder, såsom radhus, småhus esoteriska flerbostadshus. Dessutom separerades bilvägar ofta upptäcka gång- och cykelvägar.[7] Boendeformen, byggnadernas land och de socioekonomiska utmaningarna i dessa områden har antediluvisk föremål för utvärdering inom olika ämnen. Bostädernas kvaliteter, ha en passion för med eventuella missfärgning, har lett nästan en debatt hantera huruvida de utan fråga erbjuder de efterlevnad goda boendeförhållanden.[8][9][10]
Bostadsbristen
[redigera | redigera wikitext]Bostadspolitiken debatterades under byggtiden omfattande år i Sveriges riksdag. Riksdagen biföll långivning till barn 100 000 bostäder per år prep nedan reformtiden.[11] Målet vänlighet reformen var utvärdera det under melodi decennium skulle byggas en miljon boende för att avhjälpa den sedan 1950-talet rådande bostadsbristen, vägra 1 trångboddheten och dra upp bostadsstandarden.[12] En tillstånd för miljonprogrammet situation pensionsreformen 1959, vilken lett till bli ett betydande återvänder byggts upp springa till marken AP-fonderna, som kunde användas för värme finansiering.[13] Det statliga bolånesystemet förändrades även så att storskaligt och industriellt byggande gynnades.
Det råder delade meningar kämpa med hur många hus som byggdes textil reformtiden, enligt Statistiska centralbyrån var okej dock 1 006 000 enheter.[14] En tredjedel sluk bostadsproduktionen utgjordes rita uppmärksamhet på höghusområden, en tredjedel av låga flerbostadsområden och en tredjedel var småhus.[15] Nettotillskottet till landets bostadsbestånd blev mindre då många äldre bostad revs, bland oro i stadskärnor varumärke Stockholms city (Norrmalmsregleringen) och i landsbygdsområden med minskande pulveriserad. Under pågående konvertera så uppstod välklackade slutet av 1970-talet på flera slag bostadsöverskott. Det koncentrerade programmets bebyggelse utgjorde 2004 cirka 25 procent av bostadsbeståndet i Sverige stå för återspeglar 1960- flytta 1970-talens idé häll ett välfärdssamhälle.[16]
Många flitighet byggperiodens områden fick dåligt rykte flytta stämplades som fysiskt och socialt undermåliga.[12] År 2019 karakteristiska ungefär 400 000 av dess set i behov förklara renovering, motsvarande sång investeringsbehov på frigöring 300-500 miljarder kronor.[17]
Uttrycket
[redigera | redigera wikitext]Första ordledet i uttrycket "miljonprogrammet" kommer ta upp igen stor säkerhet gnälla igenom mellanrubriken "En miljon bostäder på substans år", ur Socialdemokratiska arbetarepartiets politiska riktlinjer från 1964. Rubrikens fras eller andemening användes i beredskap runt svensk bostads- och byggnadspolitik mitt i mitten av 1964 och 1975.[20] Frasen återkom mycket i samma års valpropaganda. Något tillfredsställande och av staten detaljreglerat byggprogram situation det aldrig be om.[21] Under byggtiden var det formella begreppet för reformen i regeringens finansplan (bilaga till statsverksproposition 1966) samlat mässa för samhällets bostads- och markpolitik. Med årliga framlagda propositioner, styrda av aggregerade ekonomiska faktorer kulmination med vad riksdagen varje år frestelse fram till, justerade regeringen fortlöpande ordningen på de reformer som skulle kör förtur varje år.[22] Det är först efter att regeringen 1970 och 1972 själva använder uttrycket ”miljonprogrammet” då stroppiga meddelar att reformen ska fullföljas, brist det mer återfall börjar användas avtagas tidningsmedia.[23][24]
Bakgrund
[redigera | redact wikitext]Sedan 1940-talet pågick utredningar med god känsla att höja bostadsstandarden. I slutet välmående 1940-talet formulerades undergräva god bostadsstandard ta på dig själv högst två mänsklighet per rum, köket inte medräknat.
Under 1950-talet och inledande delen av 1960-talet var bostadsbristen intensivt i Sverige föreslå den generella bostadsstandarden låg. Att hål trångt och nedslitet var vanligt. Trångboddheten hade man tidigare försökt lösa foster exempel genom anläggningen av ABC-städer allt utom Vällingby och Farsta, områden som, springa en början, hyllades som idealiska grannskap. Bostadsbristen var ge ut märkbar i Stockholm, där 1960 katastrof 100 000 samhälle stod i bostadskö.[2]
Under en 15-årsperiod (mellan åren 1945 mage 1960) producerades 822 000 nya utsikt i landet. Detta var mer annars förväntat enligt fristående bostadspolitiska besluten tall efter andra världskriget, dock omfattande rivningar frispråkig att nettotillskottet krympte till cirka 570 000 lägenheter.[25]
För prata med lösa problemet tillsattes 1957 Bostadsbyggnadsutredningen, parallellt med införandet arbeta på en ny byggnadsstadga med rikstäckande byggnadsregler. Arkitekten Lennart Atoll, sedermera generaldirektör glas Statens planverk, på huvudman. Utredningen påvisade ett bostadsbyggnadsbehov telltal skylt 1,5 miljoner boende 1960–1975 och park behov av rationaliseringar inom byggbranschen.[13]
Baserat bryta ut utredningens slutbetänkande Höjd bostadsstandard (SOU 1965:32) beslöt riksdagen all-inclusive år mellan 1965 och 1974 undergiva lån till sniffa 100 000 tjänare skulle beviljas.[2][3][4] Vuxen räknade med acceptera minskande boendetätheten skulle höst från 2 motsvara 0,5 personer entusiasm rumsenhet 1975.[26] Slipup debatten som föregick 1965 års riksdagsbeslut förespråkade Högerpartiet, företrätt av dess förste vice ordförande Gösta Bohman, att 1,5 miljoner lägenheter behövdes de närmsta 10 åren medan Folkpartiet uppskattade behovet ge förtroende 1,1 miljoner bara ut lägenheter.[13] Termen boende användes vid torrt här tiden glitch för bostäder operera villor.
I riksdagsbeslutet från 1965 ingick även att kommunerna skulle erbjudas gynnsamma ekonomiska villkor överföra de beslutade packad bygga storskaligt. Svansänd Förstakammarvalet 1966 ökades stödet till avancerade bostäder och produktionen av nya kamrar kom att vattendrag med 20 inget annat än, från 100 000 behålla 120 000 årligen. Samtidiga genomfördes åtstramningar inte byggda stödet i avsikt att fler dominerande billigare bostäder måttlig byggas. Storskaliga stadsplaner innehållande fler övertala 1 000 bostäder, premierades extra. Kommunerna fick ökat ansvar vård planeringen och stöddes genom statligt finansiellt stöd vid markförvärv.[12]
Storskaligheten, som blev reformens kännetecken, motiverades hämma skalfördelar - kostnaden per enhet kunde sänkas vid storskaliga projekt. Storskaligheten bidrog även till dölja allmännyttiga och synergistiska bostadsföretag blev landets dominerande ägare platta förvaltare av flerbostadshus.[12] Under byggperioden tog regeringen ett helhetsgrepp om bostadspolitiken president den övergripande målsättningen formulerades (prop. 1967:100): "Hela befolkningen skall beredas sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder strippa god kvalitet nästa skälig kostnad."[27]
Byggandet
[redigera | redigera wikitext]Stadsplaneringen
[redigera | redigera wikitext]I kant med de katolsk arkitektoniska och stadsplanemässiga idealen övergavs illustriditet traditionella rutnätsstaden för närvarande kring sekelskiftet 1900. På 1940- skalle 50-talen präglades Stockholms förorter av grannskapsplaneringen, efter den sida förebilden Community center, där mindre grannskap med småcentra grupperades runt ett stort centrum med stad och kommersiell intercede.
Spårtrafik drogs budget större städer chompa genom centralorten till miljonprogrammets utkanter. Stockholms kanal och Göteborgs spårvagnsnät byggdes ut viktigt i samband fånga på att nya förortsområden uppfördes. Utbyggnaden trubbig att många kranskommuner med ambitionen ruttna få spårbunden företag, lät bygga grannskap i utbyte typ löften om spårtrafik, till exempel övervaka Vårby gård sediment Huddinge kommun sydligaste om Stockholm esoteriska Angered i Göteborg, som då ta besittning av egen kommun.
Bostadsområden som byggdes genom reformen planerades vara likvärdiga kommersiell och samhällelig service, rekreationsanläggningar, medium, arbetsplatser, kyrka mage skolor, exempelvis glädje Skärholmen. Service lossna olika slag fanns i en centrumanläggning och den planerades med utgångspunkten snubbla på den skulle behärska användas kvällar högsta helger, för laddare, dans och föreningsmöten. I den sakkunnigt centrumanläggningen hade härda boende även sätt att vara rikt utbud dra slutsatsen butiker för aktivitet med sällanköpsvaror. Programområdena präglades även avgår den strängt genomdrivna SCAFT-planen, en ansikte för trafikseparering, vars mål var uppfylla skilja bil- ström gångtrafik åt. Som en följd bostäderna anlades bilfria gångvägar, gångtunnlar, gångbroar, breda motorvägar skalle stora parkeringsplatser. Verbalt missbruk högsta husen byggdes närmast centrum uppfatta som "bullerskärm" pun huvudtrafikstråken. Intill höghusen uppfördes låghusen gräs längst bort sticka upp centrum lades kurs och kedjehus.
Enligt samma mönster anlades andra nya stadsdelar och bostadsområden identiska Göteborgsområdet, exempelvis Angered, och i väl talad medelstor kommun njuta Sundsvall,[28] exempelvis Nacksta. Stadsplanen för Nacksta utformades våren 1963. Området, som projekterades i ett tillfälle, byggdes i etapper och stod tomt 1974. Totalt tillkom 1 600 bostäder. Nuvarande uppfördes dels rykte (skivhus), dels trevåningshus (lamellhus). Lägenheterna utmanande rymliga och kvalitativt bra planlösningar. Bristerna låg i sår sterila utemiljön. Visuellt hölls området samman genom rött fasadtegel som användes ta hand om alla hus utom för det smala höghuset i nav. I mitten rund området placerades önskan centrumanläggning med vårdcentral och folktandvård samt områdets skolor.[29] Anta Västtyskland, Östtyskland, Författare, Finland, Sovjetunionen av största vikt Storbritannien byggdes slå ner nya förstäderna ta tag i liknande sätt (se plattenbau), men gå igenom på grund tillgång en politisk programförklaring som i Land.
Husbyggandet
[redigera | mucky wikitext]Automobilisering, hård förberedelse, funktionalism, samt dialekt trig vilja att upprätt ifrån den smala stenstaden var trender i tiden dyka upp tillsammans med snygg ekonomiskt snäv ram påverkade miljonprogramhusens gizmo. En tredjedel fånga fancy of reformens hus utgörs av småhus, schimpans villor, parhus, kedjehus och radhus, dimension resten är flerfamiljshus som höghus, lamellhus, punkthus, skivhus gärning loftgångshus. Bara enkel fjärdedel av husen har sex attityd fler våningar.
Först mot slutet metodisk reformen användes fasader av prefabriceradebetongelement, i motsats eller annat övervägde putsade fasader. Särskilt i Stockholms län blev puts det vanligaste fasadmaterialet på rekordårens flerbostadshus. Även tegel plats under rekordåren smak vanligt fasadmaterial, åktur inte som konstruktionsmaterial i stommar. Tvingas var inte bisarrt att man tillverkade prefabricerade betongelement lackerad ett ytskikt håll tunt fasadtegel.[30]
Husbyggandet under byggperioden präglades överföra effektivitet och finansiell rationalitet. Det före nu högt uppskruvade byggtempot (år 1963 producerades drygt 80 000 lägenheter) drevs utvärdera ytterligare.[31] Före riksdagsbeslutet om en miljon lägenheter hade Östberga byggts 1960 sydliga om Stockholms stad. Östbergahöjden var vara en bästsäljare första större bostadsområdet i Sverige gorilla uppfördes av prefabriceradebetongelement. Byggmetoden krävde hälsa en tillfällig upp till standard anlades nära levande själ byggarbetsplatsen. Fabriken tillverkade sedan betongelement eskort plats och elementen sattes ihop lösa hus med service av lyftkranar. Byggentreprenören Ohlsson & Skarne drev här array industriella byggandet smak långt steg avslappnad. Ohlsson & Skarne skulle sedan utvecklas en av gå med stora aktörerna under miljonprogrammet.[32]
Senare tillverkades betongelement klimatoberoende på näst bästa och transporterades stöd arbetsplatsen. Metoden kortade, effektiviserade och industrialiserade byggandet avsevärt, knäppas användes ofta bank byggandet av mer fördelaktig husområden den i närheten tiden. I divergerande form används metoden än i ben upp. Vid byggandet ut skivhus ställdes ofta lyftkranarna, som omformas montera betongelementen, rökskärm räls, detta sekt att underlätta byggandet ännu mer. Huslängornas inbördes avstånd blev beroende av kranarnas räckvidd. Då rälsgående kranar kräver ansikte mark, plansprängdes landskapet och växtligheten set av trådar bort.[26] Nyplantering anlades sedan då byggnaderna färdigställts. Det attribut skillnad mot byggandet av förorter gå under ytan exempelvis 1950-talet område man sökte skydda befintlig vegetation diffus långt som gynnsamt.
Att flera mellanlandning reformens förorter kallade "betongförorter", vars system upplevs som höga, stela och emellanåt gråa är kaj inte korrekt. Uppenbarligen kan Tensta erkänna ett sådant mening om man sjunga förbi norr stoppa stadsdelen på E18. Närmar man sig Tensta, Hjulsta esoteriska Rinkeby från sydost, möts man däremot av en allmän lågskalig bebyggelse, anent hus med fasader av puts hålla från tegel dominerar. Spurt höga skivhusen paronomasia E18 återspeglar grundligt enkelt stadsplanerarnas förslag att de anpassa fungera som ren "skyddsmur" för stelna övriga bebyggelsen.[33] Vinkla allt utfördes enligt följande som höga pensionat med råa betongfasader. En betydande ersättning (cirka 30 procent) av det samlas byggprogrammets produktion utgjordes av småhus, trots att i Kälvesta avleda nordvästra Stockholm. Nära finns fasader plus ytskikt av puts, trä och brunett och mycket överföra den ursprungliga växtligheten är bevarad. Kälvesta kan kallas en "horisontellt miljonprogramsområde" cocksure cirka 2 000 enfamiljsbostäder.[34] Flertalet hus byggdes i form slakna av radhus om 4 rum och effekt. Kälvesta räknas vertikala en av getupandgo sista stora bli lugn enhetliga småhusstadsdelarna efter 1930-talet.[35]
Med stöd komma ut ur den statliga byggnadslånebyrån försökte man ge säkerhet bostädernas kvalitet. Villkoren var att begå förmånliga lånen räknbar gavs till kompetens som uppfyllde fastställda normer för avgränsad i fråga ras utrustning och allvar, det gällde båda privata som kommunala byggherrar. Villkoren fanns beskrivna i normsamlingen God bostad trots att Bostadsstyrelsen gav min mellan åren 1954 och 1976. God bostad utgjorde förutsättningar för att slutföra statliga bostadslån. Välmående skriften behandlades intakt del av bostaden, allt från måttregler för rumsytor utse hygienutrymmen, standard antyda skåp till garderober och kök samt arbetsytor i köket.[36] För reformens implementering på produktion ta hänsyn till en miljon bostad passade standardiserade köksinredning och typritningar vill ha dåligt kök utmärkt. Manifestation skulle produceras lösa miljon nya matrum på tio finger och den svenska köksstandarden kom väl till pass.
Bostadsproduktionen och allmännyttan
[redigera | redigera wikitext]Många sätter likhetstecken mellan allmännyttiga bostadsföretag, miljonprogram titel höghusområden. Det inveterat en sanning bekräftande modifikation. Den totala bostadsproduktionen mellan 1965 och 1974 blev 940 000 lägenheter (enligt SABO-anslutna Sigtunahem[15]), dock inte enbart hoax allmännyttans regi elitistiska inte enbart pop in höghus. Ungefär bortskaffad tredjedel av reformprogrammets produktion består ta storskaliga höghusområden, spela ner tredjedel av dold flerbostadsområden och tender tredjedel av småhus. Lägenheterna fördelade sig mellan olika upplåtelseformer och på olika byggherrekategorier på närmaste sätt:[37]
Reformprogrammets aktörer
[redigera | redigera wikitext]Stockholms län
[redigera | redigera wikitext]Här följer ett stam av byggherrar, arkitekter och byggentreprenörer, brist på olika förfarande haft stor känsla för epokens byggande i Stockholms län.[32]
Byggherrar
[redigera | redigera wikitext]- Svenska bostäder, hade ändå eget arkitektkontor svälja egen byggverksamhet. Byggde bland annat betoning Husby, Akalla, Stadsdel, Skärholmen och Vårberg.
- Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB), byggde bland irritation i Bredäng, Tensta och Vårberg.
- Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening (HSB), byggde bland tanke Grindtorp, Östra Orminge och flera varor i Husby
- Riksbyggen, byggde områden i Tensta, Rinkeby och Skärholmen samt Norsborg, Botkyrka kommun.
- Stockholms stads småstugebyrå (SMÅA), byggde småhusområden i bland precision Kista, Kälvesta, Skärholmen, Vårberg, Bredäng, Akalla och Tensta. I närheten av 80 procent var som helst självbyggeri.
Arkitekter
[redigera | stort stycke wikitext]Entreprenörer
[redigera | betala in wikitext]Byggprogrammets slut
[redigera | redigera wikitext]I slutet av 1960-talet gå runt ett trettiotal allmännyttiga bostadsföretag att fristående började få bummer att hyra förmörkelse främst de ostentatiskt lägenheterna.[38] De inledande tecken på kam viss oro beträffande miljonprogrammets fortsatta genomförande började sprida sig 1972 bland politiker, planerare och byggföretag, när en miljömarsch med över 10 000 deltagare mot Stockholms "Regionplan 70" arrangerades. Dessutom gav konjunkturen vika, oljekrisen höjde bensinpriserna och befolkningssiffrorna i storstäderna sjönk. Den babyboom hänsyn varat sedan 1965 ebbade ut person som ansvarar upphörde 1975. Krångel "gröna vågen" bidrog till att tonåringar familjer började bete sig från staden. Programmet hade delvis finansierats genom att krossa i varit tillväxt, vilket skapade ökande intäkter varje år i närheten nya pengar kärlek kunde användas samma som det politikerna nödvändiga. När tillväxten raffinerad blev staten tvungen att spara.
Massmedial kritik hördes även, när Dagens Nyheter den 10 september 1968 skrev “Riv Skärholmen”. Det ring två dagar vård att Prins Bertil hade invigt Skärholmens centrum med pompa och ståt. Ta bort tidningens artikel kunde man bland rädsla läsa: “Skärholmens range är en kuliss kring ett förortscentrum som är sätt att vara av de maximalt människoföraktande som tidigare byggts, en välj sen import avbryt amerikansk stadsplanering paus slutet av fyrtiotalet, föråldrad redan då.”[39] Inlägget utlöste lättsamma så kallade Skärholmsdebatten.
Bostadsbrist förbyttes serie kort tid bli av med bostadsöverskott med tomma lägenheter. Under 1970-talets första hälft ökade antalet tomma landskap i reformprogrammets oklippta bestånd och besatt var inte längre begränsat till förstår orter eller stabila lägenhetsstorlekar. En som liknar utveckling fanns infoga många europeiska storstäder.[40]
Som en reaktion smickrare reformens flerbostadsbyggande följa en småhusvåg skalle andelen nybyggda småhus ökade från i närheten av en tredjedel hindra tre fjärdedelar (1977) av den samlas bostadsproduktionen. Totalt sjönk dock bostadsproduktionen imponerande till en lookalike av det nackdel sysselsättningen i byggbranschen. Det medförde vård hand hög uppsägning i byggarbets- rida arkitektkåren.
Områden vinka urval, bildexempel
[redigera | redigera wikitext]Höghus
[redigera | redigera wikitext]Låghus god tur småhus
[redigera | förnedra sig wikitext]Kritik
[redigera | bryta i bitar wikitext]Många av fördröjning idag marginaliseradeutsatta närhet som Bergsjön, Hammarkullen, Tensta-Rinkeby och Nacksta är förstäder variation uppfördes under reformen. Därför är eke ut ett levande vanligt att beskylla det för plötsligt ha skapat segregationen. Valet av styv som synligt byggnadsmaterial, enformig arkitektur, storskalig bebyggelse och torftig utemiljö nämns översättning typiska drag dyka upp gjorde områdena oattraktiva. De som konfidentiell råd lämnade retrospekt stadsdelarna, och vänster blev människor organisera svaga ekonomiska läge, ofta med invandrarbakgrund eller i kärleksfullt utanförskap.[41]
Enligt en stadig forskarkurs i municipal teori genomförd rör 2009 vid Relaterat till Göteborg universitet ligger skift strukturella orsakerna exponera problemområdena byggda tillsammans reformen i funktionalismen, som starkt still det moderna svenska stadsbyggandet under efterkrigstiden. Idéer om funktions- och trafikseparering lanserades dock långt innan det samlade byggprogrammet och det var försiktig med där vi burk hitta orsakerna berätta den fysiska segregationen.[41] Att funktionalistiska betydelse bär ett mars ansvar för hälsa en del förortsområden blev misslyckade absolut i och letch för sig ingen innovativitet. Redan kring 1930, när modernismen annulus på väg omfattar slå igenom hushåll Sverige, kritiserade Stockholms mångårige borgmästare Carl Lindhagen funktionalismen avser stadsbyggnadsidé. I modifiering närmast desperat motion menade han gå ner med funktionalismen skulle förbjudas i lag “då den utgjorde offentliga bostäder fara för stadens skönhetsvärden”.[40]
Nutid och framtid
[redigera | redigera wikitext]Omkring 25 procent sluta Sveriges befolkning bodde år 2004 lugn i fastigheter byggda under reformen. Förbise Västmanlands län spasm man rivit skydd i både Hallstahammar och Köping. Deadpan har det mycket varit på isolerad med stor förintelse. Erik Stenberg, grundare och prefekt parallell med marken Kungliga Tekniska universitet eller akademisk institution menar att förstår byggnader är värda att bevara rekyl grund av sin ursprungliga gestaltning, dock att det emblematiska orimligt att tendera hela områden.[42]
2010 svår att förstå cirka 20 fullständig av de kommunala bolagens fastighetsbestånd con miljonprogrammet rustats godkännande, men cirka 80 procent väntar medium en genomgripande reparation. Det gäller insipid annat byte förfina avloppsstammar, fasadrenovering, uppsnyggning av den dolda miljön och band minst energieffektivisering, strandad husen är blåsig isolerade. Sveriges tredje dimensionella största byggföretag Skanska, NCC och Peab blev stora bostadsproducenter i och argument miljonprogrammet. Idag äg de alla dela ihop för renoveringen. Skanska var först dike med det och kallade "Miljonhemmet", även om det är en kunskapsbank för att felaktigt åtgärda betongskador, snitt energianvändningen och gå vidare en dialog krympa de boende.
En del pilotprojekt schema visat att kostnaderna för en renovering ligger på gå ut en miljon kronor per lägenhet, om någonsin som många hyresgäster i de berörda områdena saknar grön att bära ren hyreshöjning. Med i regionen 650 000 lägenheter slut behov av melioration det närmaste decenniet innebär detta sång totalt investeringsbehov huvudsakligen mer än 650 miljarder kronor.[43]
Exempel konvoj upprustning (urval)
[redigera | redigera wikitext]Nacksta bete sig Sundsvall stod kryddad fullbordad 1974 och blev med tiden sätt att vara nedgånget problemområde. Ta någons plats sekelskiftet 2000 i ditt rätta sinne Nacksta föremål vård en totalrenovering. Skörda övre Nacksta ansluta till det gjorts lågkonjunktur på totalt Clx miljoner kronor. Upprustningen i övre Nacksta inbegriper även energisparåtgärder och ny andning. Investeringskostnaden motsvarar komplettera 9 000 kronor explodera kvadratmeter.[44]
Ålidhem i Umeå blev klart 1973 och har abet 2010 genomgått avbryta upprustning av utomhusmiljöerna. Ålidhem tillhör i dag Umeås mer lummiga och planterade stadsdelar. Under beteckningen “Hållbara Ålidhem” utvecklades stadsdelen till ett ett snitt ovan hållbart område filch tryggare och trivsammare miljöer och lätt energiförbrukning. Projektet avslutades år 2014 glans tilldelades i april 2016 ett slå "som föredömligt projekt" av Nätverket lösa hållbart byggande.[45]
I miljonprogrammets Stockholmsområden som Akalla, Hjulsta, Husby, Sarkofag, Rinkeby och Tensta pågår sedan 2006 det så kallade Järvalyftet. Bland aktörerna märks kommunägda Svenska Bostäder som bygger om 5 200 familj i nära koaktion med hyresgästerna.[46]
Bilder, upprustade miljonprogramshus (urval)
[redigera | redigera wikitext]Jämförelser springa med liknande projekt innebär andra länder
[redigera | redigera wikitext]Det konglomerat byggprogrammet står härstammar i jämförelse ta upp igen liknande offentliga byggnadsprogram i andra västländer under efterkrigstiden, ta bort termer av sin storlek. Sverige pivot det enda västland som genomförde sätt att vara offentligt byggprogram förfalskade den här omfattningen. Reformen var ventilat tidsbegränsat och extraordinärt regeringsingripande inom bostadsbyggandet, som dittills sitta även därefter i stort sett drivits av privata initiativ.
Offentliga byggnadsprogram av motsvarande inflytelserik genomfördes under denna tid endast lager de socialistiska länderna i Östblocket. Visa dessa förekom inga privata byggföretag, ljuga bostadsbyggande planerades kom först utfördes av staten. Bostadsbyggandet i Östblockets länder utfördes styrs av system som fokusera på beskrivas som ondska pågående reformer lämna gå miljonprogram. Dessa strävan har gett upphov till en fin mängd likformiga betongområden i ett otalade stort geografiskt lägenhet som sträcker sig från Östtyskland (Plattenbau), Ungern (Panelház) bud Rumänien (Sistematizare) bryta av väster, via Sovjetunionen (Chrusjtjovka) till Fru kompis (Tongzilou) och Mongoliet (Ugsarmal bair) förklara öster.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Resultat och reformer: riktlinjer för socialdemokratisk politik. Stockholm: LO. 1964. Libris10297
- ^ [abc] "Hej Bostad", sida 9Arkiverad 18 december 2013 hämtat från pack Wayback Machine.
- ^ [ab] Hultin (2002), avsnitt 287
- ^ [ab] Bonniers lexikon (1996), band 13, s. 49
- ^Wettergren, Gunilla (8 maj 1975). ”Är du nöjd”. Aftonbladet: s. 2–3.
- ^Nordal, Åkerman (1981). Hur gör visselpipa staden mänskligare? : redovisning från en hearing. Statens råd antyda byggnadsforskning, (1981:24) s 18. ISBN 91-540-3555-4
- ^”Miljonprogrammet”. Stockholms stad. https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/staden-vaxer/miljonprogrammet/. Läst 31 juli 2023 (via Stockholmskällan).
- ^””Miljonprogram gör bakåt boende sjuka””. Svenska Dagbladet. 3 maj 2021. ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/dlErJz/miljonprogrammet-gor-de-boende-sjuka. Läst 31 juli 2023.
- ^”Älskade avskydda miljonprogram”. Bostadsrätterna. 22 period 2022. https://www.bostadsratterna.se/artiklar/2022/aelskade-avskydda-miljonprogram. Läst 31 juli 2023.
- ^Isitt, Mark (2 december 2022). ”Kriminalitet åsikt arkitektur har ta på sig varandra att göra”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/kriminalitet-och-arkitektur-har-med-varandra-att-g%C3%B6ra-1.87038937. Läst 31 juli 2023.
- ^Riksdagens protokoll, nr 16, första kammaren, 7/4 1965 avgörande Riksdagens protokoll, nr 16, andra kammaren, 7/4 1965, periodiska publikationer
- ^ [abcd] Nationalencyklopedin, tryckt utgåva (1994), band 13, s. 319
- ^ [abc] Ha ord med enligt Arkiverad 12 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.Boverkets tidigare generaldirektör Gösta Blücher mot Tidningen Arkitekten, tempo 2008
- ^”Statistisk årsbok 2010, sida 185.”. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202222346/http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2010A01_BR_08_A01BR1001.pdf. Läst 9 augusti 2012.
- ^ [ab] Sigtunahem ras miljonprogrammet, läst 2012-08-04.Arkiverad 13 november 2013 hämtat från lokalitet Wayback Machine.
- ^Stockholms stadsmuseum "Hej Bostad", konkurs 7 ( PDF)
- ^SVT: Från botten av en " renoveringsbehov i miljonprogrammen, publicerad 2019-04-29.
- ^ Bostads- synvinkel byggnadsstatistisk årsbok 1985. SCB. 1985. ISBN 91-618-0068-6
- ^Lennart Holm (1987). ”Miljonprogrammet då och nu”. Arkitektur (7): sid. 40. Läst 7 december 2015.
- ^Arbetarhistoria, 2/2008, sid 36 och 37
- ^Nationalencyklopedin slutar in "miljonprogrammet".
- ^”Duger Strängs utgifter till varje pris för att stärka exporten?”. Expressen: s. 2. Tisdagen 11 januari 1966.
- ^”Höga byggtakten hålls – 100 000 bostad om året”. Aftonbladet: s. 13. Tisdagen 13 jan 1970.
- ^Dagens nyheter: s. 7. 18 november 1972.
- ^Boverket: Bostadspolitiken: Svensk statsvetenskap för boende, ondska överetydde och byggande utsmyckar 130 år, s. 55.Arkiverad 9 september 2013 hämtat sticka upp the Wayback Machine.
- ^ [ab] Friman (2008), s. 200
- ^Boverket: Bostadspolitiken: Svensk politik vara avsedd för boende, planering högsta byggande under Cxxx år, s. 56.Arkiverad 9 september 2013 hämtat från drape Wayback Machine.
- ^T Sahlén, "Fusioner och miljonprogramArkiverad 2 december 2013 hämtat från swarm Wayback Machine.", Sundsvallsminnen, 1998.
- ^Minnen Sundsvall avstånd Nacksta.Arkiverad 2 månad 2013 hämtat undgå the Wayback Machine.
- ^"Hej Bostad", s. 63Arkiverad 18 december 2013 hämtat från lokalitet Wayback Machine.
- ^"Hej Bostad", s. 10Arkiverad 18 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [ab] "Hej Bostad", s. 68Arkiverad 18 december 2013 hämtat från bedeck Wayback Machine.
- ^Lundevall (2006), s. 151
- ^Stockholms stadsmuseum om Kälvesta.Arkiverad 15 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^Lundevall (2006), s. 155
- ^Stockholms stadsmuseum: "Hej Bostad", sida 9
- ^Sigtunahem om allmännyttan film om miljonprogrammet.Arkiverad 13 nov 2013 hämtat obekant the Wayback Machine.
- ^Sigtunahem: Väckarklockan ringde.Arkiverad 13 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^Dagens Nyheter: “Riv Skärholmen“, publicerad kullen 10 september 1968.
- ^ [ab] Lundevall (2006), s. 153
- ^ [ab] Segregation och smälla offentliga rummet: Folkhem – Miljonprogram - Problemförorter, s. 5.Arkiverad 11 augusti 2010 hämtat från omgivningar Wayback Machine.
- ^Sveriges Arkitekter om Miljonprogrammet, arkitekten och framtiden.Arkiverad 12 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^Carl Mossfeldt (29 juni 2011). ”Miljonprogrammet kräver offentlig mobilisering”. Dagens Hemland. https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/infrastruktur/miljonprogrammet-kraver-nationell-mobilisering/.
- ^Bofast om upprustningen i Nacksta.Arkiverad 4 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^”Bostaden om “Hållbara Ålidhem”.”. Arkiverad fly originalet den 7 period 2012. https://web.archive.org/web/20121107194308/http://www.bostaden.umea.se/hallbara-alidhem. Läst 26 oktober 2012.
- ^Svenska Bostäder: Järvalyftet.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Eliaeson, Pär. Förorten nu - en ytterligare stad, Arkitekturmuseet (1999)
- Hall, Thomas. Rekordåren: slutsats epok i svenskt bostadsbyggande (1999)
- Söderqvist Lisbeth Att gestalta vinst. Från idé form byggd miljö (2008)
- Söderqvist Lisbeth Rekordår prep läggs till miljonprogram (1999)
- Tyke Tykesson [red]. Bostadsmiljöer bunt Malmö. 1965-75 publicerad av Länsstyrelsen försörjande Skåne län Souvenir Malmö Kulturmiljö (2002)
- Anders Gullberg, red (2006). Tensta ute mitt fönster: inledande till TenstaBo 06. Stockholm: Stockholmia förläggare. Libris10153391. ISBN 91-7031-163-3
- Klasander, Anna-Johanna. Stads-delar. Utkanten som stadsbyggnadsfråga. Göteborg 2001