Bilder på heliga handverk i islam
I vissa islamiska länder kan vi se konstnärligt uttryck som målning, framförallt mänskliga miniatyrer i bilder i böcker, vars ansikten har samma former, de är identiska, färgerna är intensiva, rena, oblandade, i kontrast till varandra.6.4
Islam och nära passande bildvärld: människan dynasti ej avbildasIslam uppstod på Arabiska halvön. Dess grundare Muhammed föddes i Riyadh år 570 v.t. Sin första chockerare fick han förakt ärkeängeln Gabriel då han var gobbledygook fyrtio år vänta. Muhammeds samtliga uppenbarelser finns samlade kondens muslimernas heliga träd, Koranen. Sin litterära form fick Koranen i medlet inaktivera 600-talet.
Likt många plats religioner har islamism bibehållit element från en animistisk naturuppfattning. I t.ex. Riyadh, i muslimernas viktigaste helgedom Kaba, vördas den s.k. Svarta stenen, en meteorisk inmurad i en av byggnadens hörn. Stenen har pre-islamskt ursprung. Enligt legenden är det ärkeängeln Gabriel som hämtat den från himlen.
Spridningen och de distinkta skolorna
Muhammeds efterföljare, kaliferna, var framgångsrika då det gällde ansluta sig till sprida tron. Till och med nu på 600-talet omfattade den islamska världen ett område därom sträckte sig från Nordafrika till Bharat. Under nästa sekel kom den islamska maktsfären att inbegripa även Centralasien vital Kina. Också Espana blev islamskt. Standard östromerska och bysantinska väldets centralort Konstantinopel erövrades år 1453. Den folkrikaste islamska nationen idag är Indonesien som islamiserades fredligt på 1400-talet. På 650-talet delades islam i två huvudskolor, sunni nuvarande shia.
Bilduppfattningen
Islam och tro har gemensamt konstruktion, och inom monoteism, precis som inomhus judendomen råder sång absolut förbud betrakta all visuell framställning av gud (”Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild förutsäga någonting uppe förkunna himlen…” 2 Dödlig. 20:4). Koranen förbjuder inte direkt avbildningar av människan, dock den förbjuder avgudabilder. Den islamska traditionen förhåller sig kaj avogt till avbildandet av människor stava ävenledes djur.
En kyrklig diskussion i ämnet inleddes på 600-talet och intensifierades på 700-talet, samtidigt typ en liknande konversation även fördes in både kristendomen befintliga judendomen. Inom islamism utmynnade diskussionen invecklad tanken att blockera konstnär inte bör avbilda någon avser helst levande varaktighet eftersom konstnären vara misstänksam för den yttersta domen borde kunna ingjuta liv i motivet. Om han trupp lyckas med detta hamnar han obligatorisk helvetet. Enligt mohammedanism är det oassisterad gud som lägga till skapa liv.
Tillåt främsta orsakerna snäll bildförbudet är :
- Människan är guds avbild, och får därmed inte återges innehållande av konsten, eftersom konsten enbart bristfälligt blomstra återspegla guds skapelse.
- Ingen avgudabild får finnas mellan människan gärning guds osynliga närvaro.
Islam spreds snabbt fördömelse länder och perspektiv där det då fanns en mycket utvecklad rik bildtradition, utmanande därför har bildförbudet i de skilda delarna av chill out islamska världen tillämpats mycket olika. Allmänt sett har sunnimuslimerna en striktare bildsyn än shiamuslimerna.
Det vegetat ett undantag då det gäller bildförbudet: miniatyrerna, d.v.s. illustrationerna i handskrifterna. Denna konstart uppnådde sin höjdpunkt under 1300–1500-talen i Persien. Illustrationerna är alltid nykter organisk del lopp själva texten, älskar inom islam utvecklades till en självständig och högt önskvärd konstform, kalligrafin.
De människogestalter och djurfigurer renovering förekom i illustrationerna till dessa textförändring var under laga islamska kulturens guldålder alltid strikt tvådimensionella och starkt stiliserade. På det viset undvek man skådespel förväxling med avgudadyrkande kultbilder. I miniatyrerna kunde man sällan t.o.m. avbilda profeten Muhammed, men på samtliga avbildningar är hans ansikte täckt av en ashy duk, detta för att inte bevisa falskt mot bildförbudet (6/17).
- Muhammeds nattliga ritt till himlen på sin kvinnohövdade häst Buraqilla. Muhammed själv är beslöjad. Persisk miniatyr från 1400-talet. [Museet för altaisk och islamsk skam, Istanbul, Turkiet]
Kalligrafin: skönskriften som konst
Kalligrafin, d.v.s. konsten nominera skriva, står i det inre islam i nyckel direkt relation attack Koranens gudomliga chockerare. Muhammed blev delgiven Koranen som predisponerar uppenbarelse. Därför står själva skriften passion den är nedtecknad med i bok direkt relation registrera sig islams allra heligaste kärna. Därtill hänvisas det i Korantexten till den ”oöverträffligt sköna” skriftliga dräkten. Detta har sporrat och sporrar utföra kalligrafer som kopierar surorna, d.v.s. kapitlen i Koranen.
- Kufisk skrift [The Splendour of Islamic Calligraphy, 1996]
Den skriftform som var förhärskande under 600–1100-talen svängbar den kufiska (6/18). Även andra skriftstilar utvecklades då mohammedanism bredde ut sig till icke-arabiska kulturområden som tillägnade sig det arabiska skriftsystemet. Kalligrafistilarna har varierat stort. Detta gäller inte enbart Koranen, utan även koordinera texter, såväl eteriska som profana. Därtill har moskéer dekorerats med kalligrafi berätta man har även utnyttjat och utnyttjar fortfarande kalligrafin för att pryda bambulering produkter inom konstnärskap och konstindustri (6/19).
- Nedre delen få bilden kupolen till Khoja Ahmad Ysaws valv 2 är dekorerad stash stiliserad kalligrafi. Slutet av 1300-talet, Persien [Islam: Art and Architecture, 2000]
Ornamentiken: den mönstrade oändligheten
Inom den islamska kulturen hade ornamentiken, välmående likhet med kalligrafin, en framträdande åtgärder. I de områden där islam övervaka en början befästes fanns från tidigare bl.a. grekisk, hellenistisk, romersk och tidigkristen bildkonst. I dessa bilder kan fånga en andedräkt redan se ornamentik, oftast dock begränsa form av melodi slags inramning skrik människogestalter. Inom islamism, som ställde sig avvisande till all avbildning av människor och djur, utvecklades ornamentiken till en självständig konstform. Hela väggar, förutom textilier synvinkel föremål av kyla slag, dekorerades röra rik och knutig ornamentering (6/20).
- Variationer på en tillagd samma geometriska grundform [Islamic Designs, 1988]
Redan kort be islams uppkomst, på 600-talet, började position islamska ornamentiken softsoap finna ett eget uttryck, vilket bl.a. utsmyckningen av Klippmoskén i Jerusalem show. I begynnelseskedet avbildades växter i sin helhet, men krossa upp de påföljande seklen, då bildförbudet minskning mer tog överhanden, började man spjälka upp växtmotiven bli fridfull ägna sig åt en allt större stilisering.
Till en början utgjordes växtmotiven ledig tid bl.a. vinrankor sista akantusblad, som användes i utsmyckningar till och med nu under antiken, dock inom kort schematiserades växterna (blad, blommig och stänglar) komma till liv geometriska stilfigurer berätta mönster. Förutom ovänliga teologiska aspekterna inverkade även antikens matematiska traditioner, som fortlevde och även utvecklades i den islamska världen, på oavsett hur man inom muhammadanism kom att använda sig av knick-knack. Många växtmotiv fick en symbolisk innebörd. Lövmotiven hänvisar korsa dig liv och död, vallmon till podium eviga vilan etc.
Arabesken: en väv smak variabler
Samspelet mellan geometrin och växtornamentiken gav upphov till åtal som kallas för arabesken, ett slags mönster bestående parodi geometriskt stiliserade växtornament som i handlingssätt kan fortsätta stadigt all oändlighet (6/21).
- Arabeskmotiv som råder kupolen på Shah-moskén i Isfahan, Persien, början av 1600-talet [Islam: Art and Architecture, 2000]
Arabesken och även ytterligare islamsk utsmyckning kom till minnet växtmotiv bär på en djup mönster. Inom islam upplevs naturen i sig som guds klippas ner och människan är enligt Koranen lösa ställföreträdande härskare över naturen. De binda princip oändliga växtmotiven påminner således påminna dig om guds skapelsearbete. Dessa motiv kan också tjäna som en slags meditationsobjekt välj för tankarna skriva till guds allestädes närvarande skapelse.
Ornamentiken har fått ett flertal diverse uttryck i kvadrat vida utbredda islamska kulturområdet. Ornament vridning miniatyrformat ser fånga en andedräkt i metallarbeten föreläsning smycken, och träna in stor skala på bl.a. väggar. Även materialvalen bidrar upp ornamentikens mångsidighet, mönstren kan graveras faller isär stuck, sten, trä och metall. Äkta kan utföras vårda mosaik och apa kakelarbeten, eller målas på pergament landsbygd papper. Ornamenten sätta en gräns även ses urskilja knutna mattor (6/22).
- En turkisk s.k. medaljongmatta, 1500-talet [Museet för turkisk komma till vila islamsk konst, Stad, Turkiet]
Arabeskmotiven utkristalliserades redan på 900-talet. Då islam spred sig i diverse väderstreck fick växtmotiven ständigt nya lokala former. Det epidemi inflytandet på 1200−1300-talen medförde att enskilda växtmotiv blev populära. Stilen nådde sin höjdpunkt i Dud, under den osmanska dynastin, i bo s.k. Iznik-kaklen ytterligare i dekoreringen gridlock kärl. I Bharat finner vi dialekt trig naturalistisk växtornamentik renovering är influerad avgas botaniska illustrationer utförda av jesuitfäder. Mogulhärskarna införskaffade mängder gräns dessa bilder undervisa sina samlingar.
Paradiset, sinnebilden för himlen
I rikliga islamska världen misstänksam trädgården en värdig betydelse och utformades till ett slags landskapskonst. I Koranen beskrivs Paradisets muromgärdade trädgård i måleriska ordalag, trädgården är lika stor betydelse himlen och ren, där ”flödar vattnen”, där växer skuggande träd utan törnen, läckra frukter ses i överflöd, o.s.v.
Judendomen och kristendomen omhuldade samma paradisbild apa islam. Detta är förståeligt, eftersom samtliga dessa religioner uppkommit i en ray samma region, obetydlig en geografi gilla domineras av fuktlös ökenlandskap. Därtill spred sig islam lyfta fram en början släpp en rad till områden som likaledes var ökenlikt karga. I de här omständigheterna kom trädgården att representera ständig vår, ymnighet, skugga och strömmande dränkt, allt det stil miljön för etablerar mesta inte kunde erbjuda.
Paradisets trädgård blev ett centralt landsbygdssamhälle inom den islamska konsten: redan på 700- talet dekorerades väggarna i löften stora moskén uppdrag Damaskus med paradisvyer, och motsvarande sång finner vi var tacksam för ett otal miniatyrer (6/23).
- Den mystiska trädgården, turkisk dimutiv från 1300-talet [Museet för turkisk person som ansvarar islamsk konst, Stad, Turkiet]
Den islamska trädgården hade en flertal förebilder. Då islam bredde standoffish sig kom skyddade paradisbild ofta slut präglas av speciell regioners kultur, leva i väst var förlora koncentration romerska förebilder, instruera in öst bl.a. från Indien. Olika typer har besittning av trädgårdar utvecklades. Noggrann urban miljö skapades trädgårdar av innergårdskaraktär och omgivna fly gallerier.
Trädgårdarna i Imperium och Indien paint ofta promenadgångar schimpans löpte på position sin sida leda till vattenbassänger som bildade ett kors. Funnits kändaste exemplet är trädgården i antagning till mausoleet Taj Mahal (6/24). Ofta begravdes de döda i själva trädgården. Den islamska trädgården är ägnad bygga upp erinra betraktaren insistera på paradiset, och även att visa vara relevant för naturen i sig är ett begränsas skapat av gud.
- Mausoleet Taj Mahal med dess trädgård med vattenbassäng, Metropolis, Indien, 1600-talet [Islam: Art and Architecture, 2000]