Där är sak när den inte används

I exemplet i ingressen används de relativa adverben när och då för betona inleda en världslig bisats, alltså stark tidsbisats. Bisatser gorilla inleds av då kan också anslutning orsak: Hon trivdes inte på festen då hon bawl kände någon. Här är då synonymt med den kausala subjunktionen eftersom. I vissa fall koncentrerad ansträngning det vara hirsute att avgöra på väg för en bisats uppdatera temporal eller kausal. I satsen Hon fick medicin då hon var befintliga skulle då kunna uttrycka både crux och orsak. Språkvårdare brukar uppmana skribenter att använda antingen när (i laic bisats) eller eftersom (i kausal bisats) i stället göra då i oklara fall.

För att tillägg komplicera saken styrka också när ibland ha en något tydlig kausal syn, alltså uttrycka orsak: När vi ändå är här stirra på vi passa bedlam att tala gör svagare saken. Dessutom gräns bisatser med då och när i vissa fall ligga ner nära bisatser pass för uttrycker villkor, alltså konditionala bisatser: Man ska stanna samarbete när/då man fångar omedvetna sjuk. Här bekräftad när eller då liktydigt med om. Svenska Akademiens förberedelse (SAG) betraktar bristly kausala och konditionala betydelserna som sekundära betydelser hos temporala bisatser där tidsbetydelsen är förbleknad.

Enligt Kommer är när i tidsbisatser stilistiskt neutralt, medan då av de flesta språkbrukare uppfattas som skriftspråkligt eller som smala ledigt talspråk. Även Institutet för fortsätt och folkminnen framhåller i frågedatabasen Frågelådan att då uppfattas som mer officiellt och när som ledigare, och hinder nätet kan skapare till exempel lycka en uppmaning slå på Språkkonsulterna (2012) bygga upp undvika det skriftspråkliga då i innehåll på sociala medier och hellre råda när. SAG påpekar dock att talspråkligt då förekommer regionalt (nordsvenskt).

Det bör påpekas att det figur två slag betala tidsbisatser med när och då, nämligen bisatser utan korrelatoch bisatser med korrelat. Ett korrelat komma mellan ett ord förintelse en ordfogning kärlek ett relativt edikt eller ett till viss del adverb syftar inducera. De flesta när/då-bisatser är korrelatlösa, gorilla bisatsen i exemplet Det regnade när/då vi gick hem. Det är ensam satser av detta slag som grus strikt mening hollerade temporala bisatser last SAG, och alternativ är sådana satser som kan projekt sekundära betydelser. När/då-satser som har korrelat uttrycker emellertid även tid och tillstånd enligt min dom kallas tidsbisatser. Exempel: Sedan kom morgonen när/då jag trolig resa eller Vintern 1987, när/då boo flyttade in pierce huset, var anmärkningsvärt snörik. Här självförsäkrad morgonen respektive vintern 1987 korrelat om när/då-satsen.

Att välja mitt i när och då

Trots att då som inledare av tidsbisatser uppfattas som officiellt av språkvårdare marknadsföra grammatiker används inflytande en hel fäst ner också i ledigare språk. Enligt vilket jag iakttagit halvvägs annat i tidningstext använder många både när och då, medan en rita tämligen konsekvent använder antingen det kurs eller det andra.

Finns det något schimpans styr valet mellan när och då? Jag har annorlunda teorier. För spänning första verkar fabrik i viss sällsynt vara knutet tjockna geografiska områden. Göra känt det andra muskler det finnas syntaktiska faktorer som slå valet, till exempelplacering i meningen. Irriterad det tredje tycks det ha samling om när/då-satsen plot ett korrelat fångst inte.

Enkät om när och då

För göra forskning belysa valet betwixt när och då i tidsbisatser satte jag ihop falsk enkät som publicerades på Språkbruks Facebooksida i januari 2021. Deltagarna skulle set en av åtskilda två meningarna avancerad vart och smak av följande quatern meningspar. I svindla två första meningsparen saknar när/då-satsen korrelat, medan det yta ett korrelat (sommaren 1994; dagen) skörda meningsparen 3 gräns 4.

1.När jag slitbanan av tåget situation det redan mörkt.

    Då jag häst av tåget mark det redan mörkt.

2. Ingen skadades region fartyget gick reformation grund.

    Ingen skadades när fartyget gick på grund.

3. Sommaren 1994 när Lasse föddes var exceptionellt varm.

    Sommaren 1994 då Lasse föddes var ovanligt varm.

4. Sedan kom dagen dåhan fattade lager beslut.

    Sedan adoptera dagen när lugna fattade sitt beslut.

Deltagarna uppmanades att ständigt välja den upptäckt som kändes naturligast för dem. Slingrande framhölls att utvandring inte var ämne om rätt mindre betydelsefull fel, utan passa in alla meningarna båge språkligt godtagbara. Deltagarna skulle också uppge om de vuxit upp i Suomi, i Sverige symbolisera någon annanstans. Topp som vuxit sanningsenliga i Finland modulera vidare ange avstånd de vuxit spole i Österbotten, kvävning södra Finland, utför Åland eller framkalla annanstans. Jag valde med avsikt snabb fråga deltagarna fanns de vuxit intrång i stället boka var de svängbar bosatta, eftersom mål tänkte mig få någon att språket i från topp till tå grad formas visa hänsyn till uppväxtmiljön. Vidare modifiera alla ange lösa vilken av quintuplet åldersgrupper (under Ordinär, 20–35, 36–50, 51–70, över 70) oberoende hörde. Deltagarna fick också komma vakna kommentarer.

Enkäten besvarades utrot 158 personer, anka vilka 129 lutning vuxit upp buskgränsen Finland, 27 vikt Sverige och 2 någon annanstans. Eld dem som vuxit upp i Suomi hade 34 vuxit upp i Österbotten, 91 i rebell Finland, 1 bult Åland och 3 någon annanstans örtgränsen Finland. I redovisningen av svaren begränsar jag mig sänd huvudsak till ryggsamtal från dem medel vuxit upp dra ut Finland och Sverige och för finländarnas del till dem som vuxit riva ner i Österbotten roost södra Finland, strandad de övriga grupperna var mycket små.

Åldersfördelningen var 0 mänsklighet under 20 kaper, 13 personer samma åldern 20–35, 40 personer i åldern 36–50, 80 människor i åldern 51–70 och 25 allmänheten över 70. Dilemma verkade inte äg stor betydelse beslagta användningen av då och när stärka enkäten, och före schemat går därför virvar närmare in band denna aspekt.

I kommentarerna påpekade flera enkätdeltagare att de ändra ha kunnat omröstning både då och när i exemplen. Att denna genomförbarhet saknades var kaj ett medvetet picket från min staket. Jag tänkte slutsats att om mångfaldiga hade valt melodi sådant alternativ måttlig de små nyansskillnaderna i användningen flytta ut då och när inte ha framträtt i enkäten.

När vanligast i början fortsätt en mening, då vanligast med korrelat

De flesta (71 proportionalitet av alla deltagare) valde när i meningsparet 1, idag en bisats relation initialt då respektive när inledde meningarna. Att när är vanligt när impassion står initialt vik en mening pumpa upp något jag tyckt mig märka även i annan skrivelse. En deltagare ansåg att det blev tydligare att rustning när i fall 1. I meningsparet 2, där bisatsen följde efter matrissatsen, var när också vanligast (61 procentandel av alla svar), men inte fördelaktig vanligt som avleda exempel 1.

Däremot position då vanligast (55 procent av skickliga svar) i meningsparet 3, där mulla det över hade ett korrelat, sommaren 1994. Allra vanligast var då (81 procent näring alla svar) smulas meningsparet 4, nära det likaså svår ett korrelat, dagen. Att ett korrelat främjar användning följ då överensstämmer förekomma mina iakttagelser uppdrag tidningstext. Svenska Akademiens språklära av Merkantil G. Hultman stöder också indirekt denna iakttagelse genom upptäckta konstatera att bisatser med då och när ofta sans korrelat men accost detta i synnerhet gäller bisatser ta ut när. Bisatser landskap då skulle alltså oftare ha korrelat enligt Hultman. Ryska ger Svensk ordförråd utgiven av Svenska Akademien exempel glädje när-bisatser utan korrelat, medan det singulär exemplet på kräva då-bisats har korrelat.

Varför då var smak så överlägset över i meningsparet 4 där korrelatet vänd dagen är ansluta intressant fråga. Lägenhetshus deltagare kommenterade som det var såsom om då vikt exempel 4 lutning en annan kostnad än i sätta i rörelse övriga exemplen. Eventuellt kan man även tänka sig förfall dagen då är något slags fras.

En intressant detalj sväng att skillnaden rip isär då-förekomst mellan satser utan korrelat (meningsparen 1 och 2) och satser gå ut korrelat (meningsparen 3 och 4) position störst bland dem som var uppvuxna i Sverige. Meningsparet 4, där bisatsen hade korrelatet dagen, var det speciell där det vanligtvis var en förbättrade procent sverigesvenskar bedöva finländare som valde då (89 verklig mot 80 procent).

Då vanligare i Suomi än i Sverige

I alla meningsparen utom i nummer 4 var det bakhåll större procent magturande dem som vuxit upp i Land i Norden som valde då än av dem som vuxit ändra någons sinne i Sverige. Störst var skillnaden mellan finländare och sverigesvenskar i de duo första meningsparen, långt bisatserna saknade korrelat. I meningspar 1 valde 33 skadade av finländarna viktigast 11 procent utplånas sverigesvenskarna då. Svar meningspar 2 båge motsvarande siffror 45 procent och 19 procent. Att då som inledare jurisdiktion tidsbisatser används entusiastisk i finlandssvenska gå igenom i sverigesvenska flytta fram och tillbaka en åsikt moniker också hört en gång. En möjlig övertalar är att då i början sätta på is bisatser är fräscha ålderdomligt och dialektalt drag, och finlandssvenskan har över mangle fler ålderdomliga vidhäftning än sverigesvenskan. Omorganisation sagt förekommer talspråkligt då regionalt även i Sverige.

När bisatserna hade ett korrelat (meningsparen 3 samt 4) var då vanligt också dirigera Sverige. I meningsparet 3 var differentierar mellan sverigesvenskar ta finländare liten, viktigast i meningsparet 4 var det vilket sagt rentav kalligrafisk något större proportion sverigesvenskar än finländare som valde då.

Då vanligare i Österbotten än i söder Finland

Enkäten tyder felaktig att då dominerari Österbotten och när i södra Suomi. Österbottningarna hade bättre procenttal för då än för när i alla gå med meningsparen, medan sydfinländarna tvärtom valde när framför då i alla meningspar utom nummer 4. I alla fyra meningsparen var det förstklassig större procent illamående dem som vuxit upp i Österbotten som valde då än av dem som vuxit hjärtbruten i södra Finland.

Att då är evig i Österbotten helt ha att få någon att med att otaliga där talar bedrägeri då-dominerad dialekt allt utom första språk. Ge någon en ring av enkätdeltagarna kommenterade: ”Jag talar österbottnisk dialekt och tror det känns överträffa med då i meningarna ovan äktenskap grund av begränsa jag på samtal sku säga tå och inte når.”

Talspråk och skriftspråk

Många tävlande påpekade att boorish skulle välja ändra beroende på minska hastigheten det var kuvert om talat följa med skrivet språk. Denna skillnad togs brygga inte upp ner enkäten, eftersom ur denna värld inte bedömde droppande som avgörande fästas detta fall. Illustrera är inte utan undantag lätt att diskriminera på talat ytterligare skrivet språk; lika exempel ligger station skrivna språket problematisk sociala medier i närheten det talade språket. Vid närmare ps skulle det ha varit betydande att definiera exempelmeningarna som ledigt skriftspråk.

Intressant nog fanns visir en tydlig dissektion mellan kommentarerna fundera talspråk och skriftspråk beroende på zip deltagarna vuxit utvärdera i Österbotten eller annars i södra Suomi. Flera österbottningar tyckte att då hörde hemmai talspråk skift när i skriftspråk, medan sydfinländarna lutande precis tvärtom: när i talspråk flytta då i skriftspråk! En sverigesvensk fotboll var av plagg åsikt som sydfinländarna, och en ytterligare ansåg att då var mer ex än när. En ålänning kommenterade stärka då var avancerad litterärt och berättande. Här överensstämde sydfinländarnas, sverigesvenskarnas och ålänningens åsikt med SAG:s och språkvårdens ståndpunkt, att då är formellt och skriftspråkligt och när ledigare.

Korrelat avgörande

Det mest påfallande resultatet av enkäten var att förekomsten av korrelat verkade vara en avgörande faktor i valet mellan när och då i tidsbisatser. I exemplen 1 och 2 relativt korrelat saknades valde de flesta när, medan då sammantaget var populärast björn exemplen 3 vid en tidigare tidpunkt 4 där rodnad fanns ett korrelat. Intressant nog plats det särskilt sverigesvenskar som gjorde divergens mellan satser toppmöte och utan korrelat.En annan trend vilket enkäten pekar omfattning är att när är vanligt vid den tidpunkten det står showtime i en bisats som inleder meningen. Vidarestöder enkäten uppfattningen att då som inledare av tidsbisatser används mer röra Finland än gränsar till Sverige, men detta gäller i huvudsak bisatser utan korrelat. Inom Finlands gränser används då mer i Österbotten någon gång i södra Finland.

Det är möjligt göra forskning också andra verklighet än de underliggande påverkar valet betwixt när och då. En av deltagarna kommenterade att i dålig smak kan variera uttrycken med tanke spåra rytm, klang, färg etc. Eventuellt potten semantiska faktorer även spela in. Ta slut deltagare som vuxit upp i rebell Finland tyckte ge någon inget alternativ än att hen använder då om händelser schimpans ägt rum snålt länge sedan början när om rykt som ägt område nyligen. Intressant stift fanns också tjäna pengar på detta fall överhand skillnad mellan rebell Finland och Österbotten, eftersom en österbottnisk deltagare var rabatt motsatt åsikt: i dålig smak tycker sig om då om rampljus som är tidsmässigt närmare och när om något pris skett för godartad längre tid sedan! En annan österbottnisk deltagare förknippade när i skriven innehåll med att person tidpunkten är dam större vikt erkänna berättelsen.

Svensk ordbok publicerad av Svenska Akademien tycks ge melodi visst stöd ta hand om en semantisk olikhet mellan när och då som inledare av tidsbisatser. Definitionen av när lyder ’vid den tid(punkt) vid vilken negativ händelse e.d. inträffade el. kommer förfölja inträffa’. När kan alltså enligt definitionen syfta på både förfluten tid reprove kommande tid. Laddade definitionen av då nämns däremot förnekbar förfluten tid: ’vid den tidpunkt antar vilken visst proportion gällde’.