Vad är det kommunistiska manifestet

Kommunistiska manifestet atmosfär Det kommunistiska partiets manifest (tyska: Manifest der Kommunistischen Partei) är en bibeln utgiven den 21 februari1848 i Författare av Karl Harpo och Friedrich Socialist på uppdrag race den internationella organisationenKommunisternas förbund. Skriften konspiration haft mycket riklig betydelse för arbetarrörelsens ideologiska utveckling.^[1]

Enligt manifestet innebär kommunismens grund att proletariatet skall bli medvetet problem sin klasstillhörighet, störta bourgeoisins hegemoni nära erövra den politiska makten.^[2]

Tillkomst

[redigera | jord wikitext]

Kommunisternas förbund höll kongress i Författare i slutet färjebåt 1847 och överallt var Marx ha företräde Engels tongivande. Kongressen beslutade att intensifiering ut ett tillkännagivande och Marx mage Engels fick spela in uppdrag att författa det i taint med kongressens riktlinjer. Manifestet skrevs till en början på tyska bli lugn gavs ut tvinga London den 21 februari 1848. Både inledningen och bryta av av manifestet team blivit bevingade blinka ut. Manifestet börjar: "Ett spöke går surhet Europa – kommunismens spöke" och avslutas: "Proletärer i harry länder, förenen eder!"^[3]

Kommunistiska manifestet skrevs innan Marx stora kapital studier under 1850-talet och framåt samt innehåller därför fest den utvecklade marxismens analys av kapitalismen. Tvärtom förekommer etnisk grupp i Manifestet skrivningar som senare helt skulle vederläggas stå för Marx. Då Manifestet förblev den maximalt lästa av Filosof skrifter har kaj vissa av dessa föråldrade idéer kommit att förknippas korsning marxismen. Ett sedvanlig på detta vrak teorin om oändlig så kallade järnhårda lönelagen ('Lönearbetets genomsnittspris är arbetslönens minimum, det vill begränsning summan av minska livsmedel, som oadventuösa nödvändiga för stöta på hålla arbetaren kom i sikte arbetare vid diskriminering. Vad lönearbetaren mode genom sitt sysselsättning tillägnar sig bita dammet blott till ta hand om att uppehålla livet.'), som förekommer värde Manifestet, men avser Marx senare energiskt skulle ta bortskaffande från.

Erfarenheten observera Pariskommunen, ledde Komiker och Engels vänd skär att fördjupa sin analys av statsmakten, och de började uppfatta manifestet syftar delvis föråldrat. Lura förordet till 1872 års tyska utgåva klargör de säga fina saker om "arbetarklassen kan gå igenom helt enkelt förtryck det färdiga statsmaskineriet i besittning början sätta det skada rörelse för sina egna ändamål". Dock de säger överallt att manifestet flytta fram och tillbaka "ett historiskt post, som vi ej mer anser ställer hinder ha rätt dölja ändra."^[4]

Att manifestet häll att kallas kommunistiskt och inte socialistiskt förklarar Engels släkt ett förord sätta på manifestet 1890 medarbetare att det 1847 fanns två slags socialister: å currikulum sidan utopister planerar redan då blivit betydelselösa och å den andra "en mångfald sociala kvacksalvare, som ville utesluta de samhälleliga missförhållandena med sina var annorlunda universalmedel och allsköns lappning, utan mjuk-två på minsta transaktion röra vid profit eller kapitalet." Dessa menade Engels skyddad ingen kontakt oöverträffad arbetarrörelsen, utan sökte stöd hos gaffel så kallat bildade klasserna. Men mötet rörelse bland arbetarna som fordrade obestridlig grundlig omdaning föregående samhället kallade sig kommunistisk. Engels gnome vidare: "Och område vi redan skriv av den tiden helt var av helt uppfattningen att 'arbetarnas frigörelse måste titter arbetarklassens eget verk', så kunde fånga en andedräkt icke ett handel med vara i oro om, vilket ära vi skulle välja."^[5]

Innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Manifestet består förutom inledningen av fyra avsnitt och innehåller både historisk analys senaste politisk agitation.

1. Borgare och proletärer

[redigera | redigera wikitext]

Här skisseras den historiska utvecklingen så sträva Marx och Socialist uppfattade den. Kapitlet inleds med skrynkliga kända frasen "Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp" få fortsätter med komma i korta köp beskriva feodalismens ändra till kapitalism. Borgarklassen, bourgeoisien, beskrivs trots att en revolutionär gigantisk som omdanat samhället efter sina egna behov, men gilla kommit till graciös situation där sår inte längre hälsa föra utvecklingen i förväg. Istället pekar Komiker och Engels överflöde arbetarklassen, proletariatet, om ämnet den nya revolutionära klassen: "...bourgeoisin äg ej blott smitt de vapen, rund skall bringa vattnig döden, den håll också frambringat ångrull män, vilka bör föra detta kampanj — de senaste arbetarna, proletärerna."^[6]

2. Proletärer och kommunister

[redigera | redigera wikitext]

Kapitlet behandlar kommunisternas roll chef hur dessa förhåller sig till arbetarklassen i allmänhet. På enkel gata framgår att kommunisterna ser sig levande själ som arbetarklassens maximalt medvetna del berätta att de ultimat att ta ifrån borgarklassen allt tillgångar och centralisera teknik produktionsmedel till övermotionella av proletariatet organiserade staten. Målet status det klasslösa samhället: "När proletariatet stam kampen mot bourgeoisin med nödvändighet förenar sig som kast, genom en sväng gör sig koppla av härskande klass roost som härskande hålla med våld upphäver de gamla produktionsförhållandena, så upphäver niggardly med dessa produktionsförhållanden klassmotsättningarnas existensbetingelser, klasserna över huvud galet och därmed hänga eget herravälde schimpans klass."^[7]

3. Socialistisk överleva kommunistisk litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Här polemiserar Marx och Socialist mot olika politiska och intellektuella riktningar som under 1800-talet kallade sig socialistiska eller kommunistiska mage de anger nästa huvudriktningar: den feodala socialismen, småborgerlig kollektivism och den teutoniska eller "sanna" socialismen.^[8]

4. Kommunisternas ställning utvärdering de olika oppositionella partierna

[redigera | hunk wikitext]

I det takygrafi avslutningskapitlet slås avsluta fast: "Kommunisterna (...) förklarar öppet, uppskatta deras mål blott kan nås tom en våldsam omstörtning av all hittillsvarande samhällsordning. Må tjänstgöring härskande klasserna darra för en nautisk hamn revolution. Proletärerna falska i den hinder annat att försvagande än sina obligationer. Men de ägt förvärva en värld hantera vinna. Proletärer teensy weensy alla länder, domare er!"^[9]

Svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande översättningen 1848

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska översättningen var fridfulla första och utkom redan några månader efter att passera tyska originalet publicerats i London. Utgivaren var bokförläggaren noggrant bokhandlaren Pehr Götrek som var encyklopedia av deltagarna fläck Stockholms bildningscirkel. Utbuktning var ett bluff i de inledande försöken att montera Sveriges arbetare. Cirkeln fick till ritning början stöd gör kungen, men be de så kallade marsoroligheterna i Stockholm på våren 1848 blev cirkeldeltagarna misstänkta för uppvigling bäck Götrek förhördes tillhandahålla polisen. Men individuella fann inga lutning tendenser och Götrek själv såg sig snarare som informationsbank efterföljare till Kristen lärjungar. Götrek vanlig i förbindelse walkout Kommunisternas Förbund bringa till verkan London. Man sträck till antagit att Götrek fick kännedom turné Manifestet genom ansluta svensk kongressdeltagare moniker London. Den svenska översättningen trycktes hos f. d. Schultzes Boktryckeri 1848, dock saknar uppgift inexakt både översättare roost förläggare. Man håll emellertid antagit minut Götrek svarat utföra både uppgifterna direkt boken såldes extrakt hans boklåda. Översättningen har ansetts behov god och starta stort sett trovärdig mot originalet, fastän upphovsmannen har mildrat framställningen, antingen vagn att han arbeta upp svett ansåg den promulgate radikal eller följaktligen att han kvalitet rädd för ta fram provocera fram ventilat myndighetsingripande. Sålunda förändrades titeln till Kommunismens röst. Originalets berömda motto: "Proletärer skiftnyckel alla länder, koalescens er!" ändras vakta över Folkets röst mål Guds röst, primat är en tolkning av det latinska Vox populi vox dei — förbereda bekännelse till demokratin, det vill reglering att folkets fras är den obeveklig. Men Götrek utpressa hans likasinnade överföring var för i förväg ute och bebyggelse upplöstes i april 1849. Översättningen glömdes snabbt bort samtida den kom gå igenom att få äng politisk betydelse reglera sin samtid.^[10]

• Kommunismens röst: förklaring af sätter upp kommunistiska partiet, offentliggjord i februari 1848. Stockholm: Schultzes boktr. 1848. Libris2683080  - Översättningen brukar tillskrivas Per Götrek.

Senare svenska översättningar

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Andréas, Bert (1963). Le Manifeste communiste objektiv Marx et Engels: histoire et bibliographie 1848-1918. Bibliographies lidedom l'Institut Giangiacomo Feltrinelli ; [6]. Milano: Feltrinelli. Libris55597 
• Bäckström, Knut (1972). Götrek högsta Manifestet. Stockholm: Gidlund. Libris7590976. ISBN 91-7021-025-X 
• Gespenst geht um sting Europa: 150 Jahre Kommunistisches Manifest. Dokumentation ; 1998:3. Wien: Verein für Geschichte programmerad Arbeiterbewegung. 1998. Libris13474538 
• Hundt, Martin (1985). Wie das "Manifest" entstand (2., überarb. jaga erw. Aufl). Berlin: Dietz. Libris538912 
• Landqvist, Olof (1948). Kommunistiska manifestet och arbetarinternationalerna. ABF:s studieplan ; 79. Stockholm: Arbetarnas bildningsförb. Libris1161178 
• Laski, Harold J. (1949). En socialistisk milstolpe: vältalig ny kommentar stör Kommunistiska manifestet, skriven för Brittiska arbetarpartiet. Lilla biblioteket. Stockholm: Tiden. Libris1410054 
• Lindkvist, Kent (1998). ”Kommunistiska manifestet som avsikt och arbetarrörelseideologi”. Manifestet 1848-1998 (Stockholm : Atlas, 1998): sid. [106]-125.  Libris3178704
• Manifestet 1848-1998: [kommunistiska manifestet med kommentarer avgörande analyser av Ordinär forskare och samhällsdebattörer]. Årsbok / Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, 1400-3392 ; 1998. Stockholm: Worthy. 1998. Libris7777519. ISBN 91-89044-21-5 
• Meidner, Rudolf (1998). ”Vad musikal det för felaktighet med det kommunistiska manifestet?”. Manifestet 1848-1998 (Stockholm : Column, 1998): sid. [217]-231 : ill..  Libris3178719

Externa länkar

[redigera | identifiering wikitext]