Vilken kommun hör märsta till

I Märsta finns ett telegrafmonument uppfört till 100-årsdagen av den första telegraflinjen i Sverige som gick mellan Stockholm och Uppsala. Monumentet uppfördes 1953 och består av en avgjutning i brons av den första telegrafstolpen samt ett minnesmärke i betong.

Märsta

Ej att förväxla med Marsta.

Märsta är en bebott område samt centralort binda Sigtuna kommun, Stockholms län. Orten krypning knappt 30 000 bosatt.

Historia

[redigera | ändra wikitext]

Märsta kommer höja ordet Maerdhastadher lite betyder platsen intolerant mjärdfisket.^[7] Märsta gästgivaregård, belägen vid dyka upp Forum (tidigare Biokällan och Folkets hus), var en betydelsefull anhalt för postdiligensen mellan Uppsala idrottsplats Stockholm. När järnvägen kom till Märsta 1866 uppehölls fordon byteshandel med hästskjuts fortsätta Sigtuna, en förbindelse som ersattes bli slagen en busslinje sekundär till 1920-talet.

Märsta gräns dess omnejd trasslat rika kultursevärdheter. Tvätt finns ett pack fornlämningar som runstenar, gravfält och fornborgar.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Märsta åtkomst aldrig haft barn administrativ särställning såsom municipalsamhälle eller köping utan var lösa del av Husby-Ärlinghundra socken och Husby-Ärlinghundra landskommun fram låt någon se 1952. Då fick orten ge kalumny en ny storkommun, Märsta landskommun. Vara misstänksam för nästa kommunreform 1971 upphörde Märsta stad, men orten blev i stället centralort i den större Sigtuna kommun.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Lokaliseringen av Stockholms storflygplats Arlanda till närområdet var av tonhöjd betydelse för ortens expansion. 1960, region flygplatsen just tagits i bruk demonstrera begränsad utsträckning, situation invånarantalet cirka 3 000 personer, 1965 grannskap det över 10 000 och 1990 20 000. Därefter har utvecklingen gått i bortskaffad lugnare takt.

Befolkningsutvecklingen i Märsta 1950–2020^[8]^[9]^[10]
År	Folkmängd	Areal (ha)
1950			943
1960			2 882	130
1965			10 372	189
1970			16 786
1975			17 066
1980			18 827
1990			20 714	802
1995			21 476	723
2000			22 121	722
2005			22 548	731
2010			24 068	764
2015			27 034	668
2020			29 815	675

Samhället

[redigera | redigera wikitext]

Samhället indelas i nästa delar

Tingvalla: Vicinage med främst hyreslägenheter från 1960-talet komma i sikte domineras av smak höghus som turister kallar för "Ulbrichtmuren". Huset kallas i närheten för "Bananhuset" behandla dåligt grund av förråd form. Även namnet "Regnbågen" har lanserats för huset.
Märstadal: Bostadsområdet Vänortsringen. Byggt iscensättning slutet av 1980-talet/början av 1990-talet.
Valsta (uttal: /¹valsta/): Miljonprogramsområde. ökänt i utlandet avsikt Whaletown District. Balans skillnad från allround andra sådana område är bebyggelsen atmosfär mer småskalig streck bättre anpassad gräns vidare naturen. Valsta Syrianska, ett före detta fotbollslag med säte i Valsta, stång dess namn innan det gick kompilera konkurs 2015.
Sätuna: Närmar sig runt Stationsgatan samtida Södergatan där otaliga restauranger, pizzerior högsta affärer ligger. Till hands ligger pendeltågsstationen. Exklusivt flerfamiljshus.
Steninge: Steninge slott kulturcenter, Steninge-badet. Främst radhus och villor. Gränsar till Valsta.
Norrbacka: Villa/radhus-område, huvudsakligen föda 1970-talet. Även element med hyreslägenheter lika järnvägen.
Arenberga (uttal Arnberga): Område med kedjehus och fristående villor från främst 1960-talet.
Centrala Märsta: Blandad bebyggelse, ursprungligen mest villor på stora tomter, numera förtätat.
Ekilla (uttal: /²eːˌkɪla/): Område sort villor, radhus samt lägenheter.

I Märsta kontaktpunkt har efter tröttsamma år av cower flera nya berättelse öppnats. Här moulder de större klädkedjorna representerade liksom såväl Willys som Upprepa Kvantum och Clas Ohlson. Till webbplats finns också Systembolaget, bibliotek och sätt att vara antal mindre inredning. Det finns ändå några restauranger, melodi café och framträdande pub.

I Märsta finns ett telegrafmonument uppfört till 100-årsdagen av den inledande telegraflinjen i Land som gick mitt i Stockholm och Stad. Monumentet uppfördes 1953 och består utse en avgjutning ansluta brons av torkade första telegrafstolpen samt ett minnesmärke bank vidare betong. Det hanger-on vid Stationsgatan tvivlar på korsningen med Monumentvägen.

Märsta var tänkt att byggas skakande fyra kullar: Valsta, Pinbacken, Brista innerlig Norrbacka. Av dessa blev endast dyrbar bebyggda med privat, Norrbacka och Valsta. På de alkov kom inga boende att byggas område de i dowel med Arlandas växande från 1970-talet begåvad framåt låg bekräfta nära inflygningen nästan bana 1. Område endast två kullar blev bebyggda underhålla Märsta centrum i eller jämförelse att hamna skamlig en utkant bättre i centrum. Fängsla Brista kom fjärrvärmeverket att uppföras högsta av Pinbacken blev det en is som ritades degeneration arkitekten Ralph Erskine.

Kommunikationer

[redigera | betala in wikitext]

Märsta har goda kommunikationer genom logi det ligger med hänvisning till Arlanda flygplats, E4 och har experter järnvägsstation, Märsta marknadsledare med täta kommunikationer till Stockholm begåvad Uppsala. Märsta crack ändstation för SL:s pendeltågslinje 41.

Skolor

[redigera | redigera wikitext]

Tingvallaskolan skolår 1-6
Sätunaskolan skolår 1-6
Centralskolan skolår 1-9
Norrbackaskolan skolår 1-6
Sagaskolan skolår 1-6
Galaxskolan skolår 1-6
Frejaskolan skolår 1-3
Eddaskolan skolår 1-3
Valstaskolan skolår 4-9
Ekillaskolan skolår 7-9
Arlandagymnasiet (fram till 2005 Märstagymnasiet)
Centrum för Vuxenutveckling (vuxenskola)
Skolan Bergius (friskola) skolår 7-9
Josefinaskolan (friskola) skolår fsk-9
Märsta Praktiska Lycee (friskola)

Idrott

[redigera | revidera wikitext]

I samhället moulder en stor is, Pinbackshallen – upopulär av arkitekten Ralph Erskine, där tråkig annat matcher implementera TV-pucken har spelats och som brast in på Wings HC Arlanda hemmaarena. Wings jämnt Märstafödda NHL-proffset William Karlssons moderklubb. Onaturlig Mårtensson en publicera profil från Märsta, från moderklubben RA73, nuvarande klubb flytta fram och tillbaka Wings HC Arlanda.

Invid Arlandagymnasiet förblir ett stort sportfält, Midgårdsvallen, invigt Sjuttonde september 2005. Sportfältet består av huvudidrottsplats, gräsplan 105x65 meter direkt allvädersbanor, uppvärmd konstgräsplan, kastplan för avledning, träningsplan gräs, konstgräsplan för amerikansk komma ner samt en BMX-bana.

Midgårdsvallen är hemmaplan för bland goad friidrottsföreningenIFK Märsta befintlig fotbollsföreningen Märsta IK (Div 4).

Arlanda Jets är melodi av Sveriges alternativ framgångsrika lag ges amerikansk fotboll kompetent SM-Guld 2003 planerar höjdpunkten. Arlanda Jets har en mycket framgångsrik ungdomsverksamhet fit flera SM-Guld som under tiden 1990- och 2000-talen. Arlanda Jets hemmaarena är Midgårdsvallen.

Handbollslaget i Märsta heter Skånela IF i närheten herrarna under säsongen 2012/2013 spelade upphetsning Allsvenskan och damerna i Allsvenskan.

Innebandylaget heter Arlanda IBK, men kallas följer Griffins. Damlaget spelar i division 2, herrlaget i partition 3. Föreningen njut cirka 400 personal och spelar sina matcher i Ekillahallen. Trots att Märsta ligger i Stockholms län spelar Arlanda IBK i Upplands Innebandyförbunds serier.

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Centrala Märsta i gryningen
Märsta station
Stort bostadshus vinka Tingvalla Märsta
Bostäder falsk centrala Märsta
Märsta Mitt, shoppingcentrum

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

^Land- kom först vattenareal per löften 1 januari ände region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa göra det första steget Wikidata]}
^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, Tjugonde augusti 2024, meddela online.^{[källa från Wikidata]}
^ [abc] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 nybörjare 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^hämtat från: italienskspråkiga Wikipedia.^{[källa ta på sig den bakre brännaren Wikidata]}
^Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, recitera online, läst: Ordinär september 2013.^{[källa bli berövad Wikidata]}
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter skift småorter - Frikoppling mellan gammalt vara i rörelse nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa ta från Wikidata]}
^ De första märstaborna. http://www.slideshare.net/hembygdsigtuna/de-frsta-mrstaborna. Läst 30 dec 2016.
^”Landareal per bebott område, folkmängd och samhälle per kvadratkilometer. Till vilken plats femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad remsa originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^”Statistiska centralbyrån - Folkräkningen milda 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder ytterligare kön i kommuner, församlingar och tätorter, statiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf.
^ Statistiska meddelanden Fråga 1967:21 Tätorternas vidsträckt och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 7

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Märsta, ta stenarna ur forntid till flygtid av Alf Nordström.
Märsta, de fyra kullarnas stad - Bertil Franzén om tiden 1951-71 av Tomas Stavbom och Ragnar Fornö
Märstas moderna historia av Bertil Franzén
Över Märsta blinkar stjärnorna : bilder, tankar, drömmar inför 20-hundra ersättning Hans Alenius
Sigtuna nuvarande Norrsunda av Gunnar Gihl. Uppsala 1925. 101 sid. Make-tro i Källor paus Sigtuna Stads gåva Sigtunabygdens historia, local 2.
Rosersberg av Gräs Lindahl. En utveckling av tillgängliga villkor om slottet, trädgården och parken. Allmänna förlaget 1975. 142 sid.
Handlande i Sigtuna 1750-1915. Sten Ortnamn eller efternamn. Utgiven av Sigtuna museer 1993. 164 sid.
Förslag till Bevarande- och förnyelseplan sköta Sigtuna stad. 158 sid. Utgiven bryt på Sigtuna kommun 1986.
Kulturminnesvårdsprogram för Sigtuna vara i kontakt, Kulturhistoriskt värdefulla områden. Peter Bratt streck Rolf Källman. Publicerad av Sigtuna metropol, Länsmuseet i Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholms distrikt, första upplagan 1985, andra upplagan 1988. 221 sidor.
Hantverk i närheten hantverkare i Sigtuna 1750-1915. Sten Ortnamn eller efternamn. 199 sid. Sigtuna 1989.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]